Hann med att göra två korta testturer innan det var dags att ta upp båten för vintern. Den första utvecklade sig till riktigt båtkomik - på gränsen till panik.
Kort summering av vad som hände: Skulle lite stolt visa upp båten för lilla syrran. Vi var stressade, hade ont om tid. Helt plötsligt kom jag på att vi borde ta en provtur. Ja, vad roligt, sa syrran. Jag startar upp båten, fort som f-n, lägger i backen och kör ut från båtplatsen. När jag ska köra framåt så dör motorn. Jag startar igen och måste backa lite till. Återigen så dör motorn när jag ska gå frammåt. Sen är det lögn i H-vete att få igång motorn. Panik då vi driver mot båtarna som ligger på andra sidan av båtplatserna. Efter ett tag får vi tag i en stolpe som vi kan lägga oss vid och överväga våra alternativ. Efter upprepade misslyckade startförsök så inser jag att antingen får jag hoppa i och simma iland, låte båten ligga på någon annans båtplats eller så försöker vi paddla tillbaka båten med de två paddlar som jag hittat i något förvaringsutrymme. Jag föreslår alternativ ett, simma, men syrran som uppenbarligen inte förstod att hon gick miste om ett ypperligt tillfälle att se sin storebrorsan dyka ner som en räka i 10 -gradigt vatten säger att det är en dålig idé. Så storsint skulle jag aldrig vara om rollerna varit ombytta. Nåväl, det blir till att paddla och det kan jag säga det är jävlar i mig inte lätt i motvind som lätt tar tag i båten och vrider och driver den än hit än dit. Blir ju inte lättare av att syrran inte alls paddlar som jag vill och när man påpekar detta så får man arga blicken. Efter tre misslyckade försök ger vi allt vi har i ett fjärde "bära-eller-brista-försök". Äntligen får vi fason på riktningen och styr så sakteliga in mot vår båtplats. Seger!
Nu börjar man ju fundera på vad f-n man har köpt när motorn bara dog, sådär och ännu värre, "HUR I (valfritt svärord) LÄGGER JAG UPP DET HÄR SNYGGT FÖR FRUGAN?" Förvåningen var total när hon tog det med ro och kort och gott bara svarade: "det där hade jag redan räknat med" när jag sa att motorn nog är skrot, bara att byta mot en ny, bara att slanta upp massa pengar. Ibland överaskar hon på de mest konstiga sätt min fru.
Sen gick jag i två dar och surade för mig själv över det här med motorn innan jag vågade prata med mina mer båtvana grannar om det inträffade. När jag väl våga yppa lite försiktigt vad jag varit med om sa de bara att motorn blivit sur (för att jag inte haft tålamod nog att låta den gå varm) och därför blev den svårstartad. Någon dag senare tog jag med mig grabbarna ner i båten för att "prata lite manligt allvar" mellan mig och motorn. Vred på tändningen och BRRROOMM, motorn startar på ett kick. Lycka.
Andra provturen var nu i helgen när farsan, Oskar och jag skulle köra båten till upptagningsplatsen. Höll nästan på att krocka med en segelbåt. Vi var dock alla rörande överens om att det var segelbåten (som gick för motor) som varit oaktsam då jag höll mig till höger och att det segelbåten som gick på kollisionskurs mot oss oavsett hur mycket till höger jag höll. Blev lite panikartat tillslut när dom kom lite väl nära.
Annars allt väl förutom att jag inser att jag verkligen måste gå en kurs i handhavande av båten till våren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar